Tom Sandqvist undersöker de betydelsebärande bildkombinationerna i collageform i utställningen Döden, döden i Fließendorf
I Galleri Hörnan visar Tom Sandqvist ett knappt tjugotal verk, arrangerade i en sparsmakad hängning i en lång rak rad. För att se på de små verken behöver jag gå väldigt nära, bara någon decimeter ifrån dem. Jag måste verkligen ta ett beslut att se på bilderna, inte bara, som när man ser en större målning, stå på ett par meters håll och låta blicken flytta sig över ytan.
Formaten gör att de påminner om bilder från ett fotoalbum vilket skapar en intimitet samtidigt som de djupt skurna passepartouterna gör att bilderna blir som något avlägset man ser in ifrån långt håll. Det är trångt i bildrummen – skrattande kvinnor och män i nazistuniformer trängs med de inklippta barnen, möbler och delar ur andra konstverk. Det allra mesta är svartvitt med ett fåtal färginslag som förstärkningar.
Dadaisten Hugo Ball är en viktig konstnär och person för Tom Sandqvist. I flera av Sandqvists verk förekommer ett foto av Ball stående i sin dräkt där han nästan ser ut som en okänd insekt insvept i en rörliknande dräkt och en stel cape, som ett par vingar, runt kroppen och en tubformad hatt på huvudet. Cabaret Voltaire var ett café, en klubb och en manifestation mot första världskriget som startade 1916 i det neutrala Schweiz. Dit hade intellektuella, konstnärer, författare, skådespelare tagit sin tillflykt i protest mot kriget. I kretsen kring Cabaret Voltaire uppstod dadaismen, en konstriktning med närmast anarkistiska ideal som gjorde uppror mot krig, mot nationalism, mot gammaldags estetiska konventioner och auktoriteter. Konstnären Hugo Ball var en av de viktigaste personerna i kretsen kring Cabaret Voltaire. Ball skrev: ’Det är nödvändigt att klargöra avsikterna med denna kabaré. Dess syfte är att påminna världen om att det finns människor med fria sinnen – bortom krig och nationalism – som lever för andra ideal.” Man ville skapa bortanför stränga regler – dansa, leka, skriva babbliga texter, göra konst som collage och readymades av befintliga föremål.
I ett av verken finns fotot av Hugo Ball inklippt i bildens högra sida. Till vänster syns en scen, kanske från en obduktion. På väggarna bakom finns anatomiska planscher, till vänster hänger ett skelett. Några män sitter runt ett bord där ett lik ligger. Det ser ut som om de är i färd med att undersöka kroppen.
Vad säger sammansättningen av dessa foton? Ball i sin stela dräkt av papp och kartong i relation till personerna som handskas med den döde vars ena arm hänger slappt ner från obduktionsbordet. På golvet ligger en dödskalle och några korslagda benknotor. Det är en främmande och absurd situation där distansen och främlingskapet förstärks i de båda bildelementen som inte har någon självklar koppling. Kanske är det döden mot fantasin.
Många av bilderna innehåller delar av verk ur konsthistorien – Tom Sandqvist är disputerad och erkänd konstvetare och använder konsthistorien i sitt arbete. Hieronymus Boschs målning Bärandet av korset, och El Grecos oroliga himmel från målningen Vy över Toledo används för att förmedla en stämning av oro, kaos och våld. Här finns paralleller till vår tids konflikter i omvärlden.
Ur serien Döden, döden i Fließendorf
Associationen till fotoalbumet är nära. Kan bilderna vara direkt plockade ur ett familjealbum och inramade? Både ja och nej. De små verken är collage, hopklippta och sammansatta av andra bilder. I flera av bilderna finns två pojkar i fem-sexårsåldern. Jag läser att det är Sandqvist själv och hans tvillingbror. De står ofta vid sidan och tittar in mot bildens centrum. Barn som är exponerade för de vuxnas påhitt om hur livet ska gå till.
Ur serien Döden, döden i Fließendorf
Mina tankar går till ett kalejdoskop som innehåller ett antal former och färger som kan bilda nästan oändliga variationer när man snurrar det. På ett liknande sätt hanterar Sandqvist en begränsad mängd bilder och kanske särskilt viktiga egna minnen eller associationer för att sen ställa samman dem i olika kombinationer och prova vad som är det gemensamma eller det grundläggande skiljaktliga. Intrycket är ett prövande och mycket personligt grundat uttryck. Hugo Ball representerar protesten och den som vågar bryta mot normerna.
Utställningen är sevärd och intressant och jag uppskattar dessutom att Galleri Hörnan även visar konst som kräver att man tar sig tid att sätta sig in i konstnärens värld.
Maria Backman text och foto
FAKTA:
Tom Sandqvist
Döden, döden i Fließendorf
Galleri Hörnan, Falu stadsbibliotek
Utställningen pågår till och med 12 oktober
