Galileis liv på Västmanlands teater

När Galilei riktar teleskopet mot rymden och slår fast att det inte är jorden som är universums medelpunkt bryter det loss. Överheten får spader, sjöfararna efterlyser stjärnkartor, hävdvunna sanningar ställs mot nya vetenskapliga rön.

Mattias Redbo, Robert Noack, Galileis liv på Västmanlands teater. Foto Markus Gårder

Den som håller i teleskopet är Robert Noack som gestaltar titelpersonen i pjäsen Galileis liv, den avgående teaterchefen Niklas Hjulströms sista uppsättning på Västmanlands teaters stora scen.

 2013 satte regissörens far, Lennart Hjulström , upp samma pjäs. I boken Slanten i vanten berättar fadern om ett besök i Bertolt Brechts teater Berliner Ensemble under en repetition av Fru Carrars gevär.. Helene Weigel spelar huvudrollen. Genomdraget är imponerande, men ändå är det något som fattas. Weigel frågar om hon får pröva en sak och scenen tas om. Nu gör skådespelerskan tvärtom. För varje person, argument stålsätter hon sig alltmer, gör sig mer och mer ointaglig för att slutligen fyllas av helig vrede. Allt känns rätt och Brecht säger med en suck:

Att det ska vara så svårt att lära sig dialektikens lagar!

Galileis liv skrev Brecht 1938.

Niklas Hjulström är naturligtvis förtrogen med dialektiken, men dessutom väl inläst på den aktuella pjäsen om Galilei. Exempelvis repliken där Andrea samtalar med den lille munken om hur astronomen ställdes till svars i Collegium Romanum medan överheten synade hans teleskop. Galilei var precis som vanligt, lade händerna på magen och sa:

-Får jag be om en smula förnuft, mina herrar!

Det förefaller som om regissören och hans ensemble valt att lägga tonvikt på detta med förnuft och saklighet samtidigt som pjäsen bitvis är både satirisk och rolig. Därtill angelägen.

Till vänster Robert Noack, Dejmis Rustom Bustos, till höger Joakim Gräns Bouya, Bodil Malmberg. Foto Markus Gårder

Mats Sahlströms scenografi och Raimo Nymans ljusdesign är bedövande vacker och dessutom funktionell. Samtidigt som skådespelarnas balans och vighet tas för given när de, utan snubbelsteg, klättrar och springer i trappor och murar som för tankarna till 1600-talets Padua, Florens och Rom.

Anslaget ges i, den redan nämnda scenen, där Robert Noack rusar upp mot teleskopet för att detaljstudera himlen och alla dess solar, månar och stjärnor. Sedan är det som scenografins alla klippor och trappor utför en koreografisk dans när de förvandlas till de olika städer som blir Galileis tillflykt på jakt efter möjlighet att fortsätta sitt vetenskapliga arbete undan pest och dumdrygt förtryck. 1633 dömdes Galilei till livslång husarrest för kätteri och sedan dröjde det ända till 1992 innan påve Johannes Paulus II officiellt upphävde domen och erkände Galileis livsverk.

Västmanlands teaters ensemble är dessvärre alldeles för liten, men de som medverkar, på och bakom scenen, gnor, hårt och medvetet och alternerar mellan ett betydande antal roller. Jonna Bergelins kostymer är en fröjd att skåda. Munkneutrala kåpor blandas med böljande, kräftröd, fluffig präst- och kardinalslyx och allsköns huvudbonader, från enklare kalotter till höga mittror och dinglande kors

Cicilia Sedvall, Mattias Redbo. Foto Markus Gårder

Den knivskarpa motsättningen mellan fakta, fake, maktens obönhörliga förtryck och det oerhörda pris som Galilei, människorna runt honom och andra som inte låter sig brytas ner blir extra tydligt genom att inga nutida idiotier pressats in i handlingen. Något som gör dagens illavarslande galenskaper än tydligare.

Och kanske påminner slutscenen, där tomma vita pappersark blåser in över scenen, om att Galilei vägrade att ge upp och faktiskt lyckades smuggla ut sitt sista verk. Om de tomma arken nu inte symboliserar all klokskap som aldrig kommer på pränt därför att kämpande upphovskvinnor och män mister livet i förtid.

På Västmanlands teater pågår nu förberedelserna inför nästa Hjulströmsuppsättning, 1527 – Spelet om kronan och makten. Den ska framföras utomhus framför Västerås slott och får urpremiär 16 juni. Samma datum som Sveriges första riksdag samlades i Västerås för 500 år sedan.

Kersti Bergold text
Foto Markus Gårder

FAKTA:
Galileis liv
av Bertolt Brecht
Regissör: Niklas Hjulström
Västmanlands teater

Medverkande: Alice Andersson, Andreas Kullberg, Bodil Malmberg, Cicilia Sedvall, Dejmis Rustom Bustos, Joakim Gräns Bouya, Mattias Redbo, Robert Noack, Stefan Brisland-Ferner