De finska krigsbarnen står i centrum i Fanny Rosells utställning i Ludvika bibliotek. Sex olika mänskliga öden får komma till tals. Det är gripande berättelser. Krig måste vara mänsklighetens sämsta och mest ödesdigra tanke. Kan vi någonsin lära oss av historien? Tveksamt.

Under andra världskriget 1939-1945 skickades ungefär 80 000 finska barn från Finland till Sverige. Det var svenska frivilligorganisationer och enskilda personer som tog initiativet till det som skulle bli en av Europas största civila barnförflyttningar i historien. Tanken var att barnen skulle stanna en kortare period och återvända till sina föräldrar när det ansågs vara tryggt och säkert. Många barn reste fram och tillbaka mellan länderna. En stor grupp återvände aldrig till sina hem och många förlorade sitt modersmål.

Konstnären Fanny Rosell är född 1995. Hon fick i uppdrag av biblioteket i Eslöv att göra en utställning om en av Sveriges minoriteter. Fanny valde att titta närmare på den finska befolkningen och framför allt på de finska krigsbarnen.  Fanny Rosell har intervjuat sex personer med olika bakgrunder. Berättelserna återges i kortare ljudinspelningar. De intervjuade männen och kvinnorna berättar på svenska, texterna är översatta till både finska och engelska. Det är mycket starka och gripande vittnesutsagor.

Förutom de dokumentära kortfilmerna består utställningen av en installation där fotografier, text och broderier skapar en sorts monument över ett förlorat språk, identitet och ett uppbrott från sina finska rötter. Här finns privata svartvita bilder av barnen med packad resväska. De har ingen aning om vad som väntar bland främlingar i ett annat land. Texterna är mycket kortfattade men ändå innehållsrika.  Barnen förvägrades undervisning i modersmål. Många av barnen kunde därför inte prata med sina finska föräldrar när de kom tillbaka till hemlandet. En av de intervjuade kvinnorna berättar att hennes svenska adoptivmor förbjöd henne att träffa storasystern som bodde i en annan familj. Det skulle försena flickans språkkunskaper i svenska.

Nu pratas det på nytt om behovet av assimilering av invandrare. Sverigedemokraterna sade nyligen att de vill se ett omedelbart stopp för modersmålsundervisning, som i dag är ett eget skolämne med en egen kursplan. Partiet är näst störst i Sverige idag.

Utställningen Arvet: berättelser från finska krigsbarn är därför en tankeväckande upplevelse. Det är inte bara historia, något som vi kan glömma och lägga till handlingarna, utan också något som är minst lika aktuellt i dag. Krigets fruktansvärda lidande tar aldrig slut, det skapar livslånga trauman som sträcker sig vidare i generationer. Europa och Sverige har stängt sina hjärtan och bedriver idag en inhuman flyktingpolitik. Nu tävlar politikerna, oavsett regeringsblock, om att ha den stramaste och svåraste vägen in till det svenska samhället. 

Ulf Lundén text och foto

FAKTA:
Fanny Rosell
Arvet: berättelser från finska krigsbarn
Installation, sex kortfilmer.
Stadsbiblioteket i Ludvika
Pågår till och med 23 april